Anledningen till att man vill mäta effekter är flera. Det huvudsakliga syftet är att kunna bedöma hur väl en aktivitet eller insats har uppnått sina mål och syften samt att identifiera vilka faktorer som bidragit till dess framgång eller bristande framgång. Ofta används begreppet genomslagskraft för att beskriva den genomgripande positiva förändring i samhället som insatser och handlingar bidragit till.
En annan orsak är för att kunna vidareutveckla sin verksamhet. Genom att se vad som fungerar bra, vilka insatser som ger utdelning och vad som inte går som det var tänkt kan den egna verksamheten utvecklas och bli mer effektiv. Effektmätning kan även ge underlag för att fördela resurser bättre och bidra till att bygga det egna varumärket och öka trovärdigheten. För att visa att organisationen skapar förändring och gör skillnad för samhälle, miljö eller människors liv behöver man kunna bevisa det.
Finansiärer vill ofta bidra till verksamheter som kan åstadkomma mest samhällsnytta i förhållande till kostnaderna. För deras del handlar effektmätning om att kunna se att deras bidrag gör skillnad. Det kräver mod att våga utvärdera och granska den egna verksamheten för att se om den har den effekt som avsågs och om den adresserar nyckelproblem och utmaningar i samhället och inte bara följderna av dem.
Hur mäta?
Det finns många olika modeller och metoder som används för att mäta effekter. I SFV:s utbildning i effektmätning och genomslagskraft använde vi oss av Hyvän Mittas genomslagskraftskedja med sju steg (se figuren). Alla sju steg i kedjan behövs och är beroende av varandra. Låt oss kort gå igenom stegen var för sig.
Behov: Vilket samhällsproblem eller samhälleliga utmaningar ska ni lösa? Vad är det ni vill förändra? Behov syftar på de övergripande samhälleliga utmaningarna eller problemställningarna som utgör grunden för er verksamhet. Vilken är er målgrupp, i vilken situation befinner den sig och vad behöver den? Vilka skulle följderna vara om de inte fick ta del av de insatser er verksamhet erbjuder?
Vision: Vilken förändring vill ni uppnå på lång sikt? Hur ser situationen ut för målgruppen när ni har åtgärdat behovet? Vilken samhällsnytta och vilket välmående skapar ni med er verksamhet? Visionen bör vara konkret, mätbar och innehålla en tidpunkt så att ni vet när visionen skall vara uppnådd.
Mål: Vilka förändringar måste ske i målgruppens liv för att visionen skall nås? Mål anger den förändring man vill att ska ske för målgruppen. Mål är starkt riktgivande – var därför noga med hur ni definierar dem. Tänk också på att definiera målvärden. Hur vet ni att målet är uppnått? När är ni nöjda?
Resurser: Vilka resurser behövs och hur fördelas de? Med vilka resurser (tid, pengar, människor, partnerskap, teknik, annat) når ni målet? Med hjälp av partnerskap är det möjligt att förena både resurser och handlingar för att skapa en bättre helhet för målgruppen. Planera också för hur mycket resurser ni kan avsätta till effektmätningen.
Handlingar: Med vilka handlingar och insatser får ni en förändring att ske? Ibland kan det vara svårt att planera allting på förhand och det kan vara vettigt att lämna utrymme för att snabbt kunna testa nya insatser under vägens gång.
Resultat: Vilka konkreta förändringar har era handlingar åstadkommit i målgruppens liv? Resultaten mäts i förhållande till målen. Är resultaten de ni förväntade er? Varför eller varför inte? Om möjligt använd referensvärden, t.ex. nationella medelvärden eller andra aktörers resultat, för att kunna jämföra era resultat med andra. Det är också viktigt att hålla i minnet att handlingar och insatser även kan leda till oavsiktliga effekter.
Genomslagskraft: Vilka betydande och varaktiga intryck eller påverkan på målgruppens liv har era handlingar haft? Genomslagskraft är svår att verifiera eftersom den inte kan mätas direkt. Genomslagskraft handlar om en påvisad förändring på samhällsnivå och kopplar tillbaka till behovet för verksamheten. När goda verksamhetsmodeller sprids och förverkligas i större skala och när olika aktörers effekter kompletterar varandra kan en förändring på samhällsnivå ske.
Utan effektmätning är det svårt att lyckas eftersom ni inte vet om ni nått målen och om era insatser haft önskad effekt. Det är också svårt att misslyckas eftersom ni inte heller vet huruvida ni inte nått målen och de önskade effekterna. Om ni vid effektmätningen konstaterar att ni inte nådde ända fram kan ni ändå fira insikterna som kommer ur reflektionen kring varför effekten inte nåddes. Uppmärksamma lärdomar lika mycket som framgångar. Skapa en positiv stämning kring effektmätningen och poängtera att den inte är till för att bestraffa utan för att utveckla. Kommunicera alltid resultaten tillsammans med lärdomar samt med åtgärder som vidtagits eller ska vidtas för att förbättra resultatet och effekten ännu mera.
Ha inte ambitionen att försöka mäta effekterna för ”allt”. Välj istället en specifik del av verksamheten och fokusera på den. Var också tydlig i definitionen av målgruppen och de problem ni ämnar adressera. Följ upp kontinuerligt och planera för när och hurudana data ni skall samla in. Använd gärna både kvantitativa och kvalitativa metoder för att mäta. När ni rapporterar om era effekter kan det vara bra att kombinera siffror och statistiska fakta med storytelling och känslomässiga vittnesmål. Det gäller att hitta en bra blandning av berättande och resultat med siffror. Kommunicera också tydligt internt varför ni vill mäta effekter och sätt inte fokus på att hitta fel och brister utan på att lyfta fram det ni gör bra och vad ni vill utveckla. Effektmätning är något man arbetar med från början och inte något man gör i slutet av ett projekt för att se om det man gjort fått resultat.
Text: Marina Lindell
Kompetenscentret Kentauri ordnade i samarbete med SFV en utbildning i effektmätning och genomslagskraft för anställda och frivilliga inom tredje sektorn. Syftet var att förbättra kunskaperna i hur man mäter sin organisations samhällsnytta. Som kursledare fungerade akademiforskare Marina Lindell.