Social redovisning

Social redovisning är en metod med vilken ett företag/organisation kan planera, leda och mäta sina icke kommersiella aktiviteter och belysa företaget både internt och externt.

Det är ett bra verktyg för att komplettera den ekonomiska redovisningen och ett bra sätt att beskriva de kvalitativa värden som föreningen  skapar.

När?

Social redovisning är en metod som tar fram och visar på föreningens sociala resultat och ansvarstagande. I en förening som inte kan ha ekonomisk vinning som målsättning ger det ekonomiska bokslutet inte någon helhetsbild av organisationens verkliga resultat. Social redovisning är en metod för att dokumentera, mäta, analysera och redovisa det sociala/samhälleliga resultatet.

Hur?

Den sociala redovisningen kännetecknas av systematik, regelbundenhet, balans, avslöjande, trovärdighet, jämförande, tillgänglighet och lärande. Själva processen är uppbyggd i fyra faser och elva steg.

Intressefasens syfte är att väcka intresse, inhämta information och kunskap, samt presentera ett bra underlag för att ta beslut om att göra en social redovisning.

Förberedelsefasen (steg 1-2) innebär att föreningen eller organisationen tar beslut om att göra en social redovisning. Under denna fas identifieras och involveras även intresenterna i processen.

Genomförandefasen (steg 3-9) är den mest omfattande fasen av dem alla och innefattar uppgörande av den sociala budgeten, bokföringen av händelserna, uppgörandet av det sociala bokslutet och dess redovisning.

Utvecklingsfasen (steg 10-11) innefattar reflektion och analys av det sociala bokslutet.

Den sociala redovisningens 11 steg:

Steg 1 - gör en uppdragsöverenskommelse
En uppdragsöverenskommelse skrivs mellan den som utför den sociala redovisningen och den det utförs åt.

Steg 2 - identifiera och prioritera intressenter
Intressenterna är de som berörs av verksamheten. Lista samtliga intressenter och prioritera sedan de för året mest betydande intressenterna.

Steg 3 - identifiera och fastställ de sociala målen
Arbetet med budgeten (att sätta mål och indikatorer) påbörjas med att man identifierar de mål som ska gälla för det kommande verksamhetsåret. Ett bra mål uttrycker inte vad man gör utan beskriver vad man vill uppnå. Gör först en bruttolista över målen och välj därefter ut de viktigaste och mest relevanta målen till en nettolista för året.

Steg 4 - fastställ indikatorerna
Indikatorerna är mätbara markörer som görs för varje mål. Ett mål har oftast flera indikatorer. Indikatorerna härleds från målen och mäter om målen uppnåtts. En del mål är av sådan karaktär att de är svåra att mäta. En indikator ska alltid uttryckas i mätbar form. Budgeten, som består av mål och indikatorer, skall fastställas av föreningens/organisationens styrelse.

Steg 5 - bestäm mätmetoderna och gör en översikt
För varje indikator bestäms ett sätt att mäta indikatorn på. De vanligaste mätmetoderna är enkäter, intervjuer, fallstudier, observationer och statistik men det finns även andra mätmetoder att välja på. Sedan sammanställs en översikt, där det klart och tydligt framgår vilka målen, indikatorerna och mätmetoderna är samt vem som utför vad när och till vem.

Steg 6 - bokför de sociala händelserna
Det sociala bokföringsarbetet sker löpande under året. Målen mäts via indikatorerna med hjälp av mätmetoderna.

Steg 7 - upprätta det sociala bokslutet
Detta innebär att man analyserar och sammanställer bokföringen till ett bokslut samt formger bokslutet så det blir ett intresseväckande dokument.

Steg 8 - extern granskning
Den sociala bokföringspärmen och det sociala bokslutet överlämnas till en social revisor för extern granskning.

Steg 9 - exponera resultatet
Fundera över hur bokslutet ska exponeras och bjud eventuellt in till ett revisionsseminarium.

Steg 10 - reflektera
Med hjälp av bokslutet justeras organisationens/föreningens syfte, mål och etiska principer inför därpå följande års verksamhet och på så sätt har nästa års sociala redovisningsprocess inletts.

Steg 11 - planera
Ta tillvara erfarenheterna från den sociala redovisningen i planeringen av därpå följande års verksamhet.

Vad krävs av deltagarna?

Intresse för att utvärdera och mäta sin verksamhet i andra än ekonomiska termer.

Vad krävs av ledaren?

Ledaren bör ha kunskaper i social redovisning och sociala bokslut samt förmåga att sammanfatta och analysera.

Att tänka på

Viktigt att involvera hela styrelsen om föreningen går in för att satsa på social redovisning.

Svårighetsgrad

Ganska krävande första gången man gör en social redovisning, men när man en gång gjort den är det mycket lättare att göra nästa.

Tidsåtgång

Social redovisning genomförs i regel på hela årets verksamhet under hela året.

Litteratur

Håkan Björk och Svenska studiecentralen - SoR-handbok