PMI står för Plus, Minus och Intressant. Upphovsmannen till denna metod heter Edward de Bono. Metoden kan användas i många olika sammanhang, enskilt eller som en del i en större process. Använd PMI till exempel för att analysera ett problem och lösa det. Metoden hjälper en att få helhetssyn, belysa konsekvenser och få fram allas synpunkter. Man kan göra en PMI på många olika frågor och metoden kan också användas som utvärderingsmetod. Metoden är enkel och leder ofta till livliga diskussioner.
Den är mycket användbar för att analysera ett problem och att lösa det. Den är nyttig för att få en helhetssyn på "vad problemet är", för att belysa konsekvenser av en fråga eller problemställning, för att klargöra sammanhang, för att få fram allas synpunkter i en grupp och för att få ett brett beslutsunderlag innan ett beslut fattas om något. Den fungerar också bra som utvärderingsmetod.
Utgå från en fråga, en problemställning eller ett påstående. Lista först det som är plus: allt är tillåtet. Fortsätt därefter med minus. Låt alla synpunkter komma fram, värdera inte. Lista till slut det som är eller skulle kunna bli intressant med frågan. PMI kan gärna göras som grupparbete.
Bearbeta sedan kommentarerna enligt följande:
Det krävs inget speciellt.
Ledaren skall leda arbetet. Ledarens uppgift är att förklara att man ostrukturerat inte ska hoppa mellan P, M och I, utan att man tar allt positivt först och sedan går vidare till minus.
Bra med stora väggytor för blad av blädderblock. Tjocka tuschpennor och blädderblock behövs. Det är bra om deltagarna arbetar under en viss tidspress, åtminstone när plus, minus och intressant listas.
Lätt att genomföra.
Kan genomföras på 30 minuter plus efterföljande diskussion.